Dunkande hjärtan klockan kvart över fem

I lördags var jag så glad. Det var min sjunde jobbtur i rad och Tintin och jag hade för en gångs skull turer samtidigt. Jobbdagen gick fort och vi pratade hela dagen <3 Efter jobbet traskade vi iväg till Why join the navy when you can be a pirate (alltså gillar roliga namn på barer men det där namnet är för långt) och träffade finaste gänget. Där satt vi i många långa timmar medan solen gick ner. Det spelades Prince och vi sattdansade och tappade glas i marken och kindpussades och skrek i mun på varandra för att överrösta musiken. När klockan blev tre (?, vem vet) var vi på väg vidare till någon annan bar och jag kände att jag egentligen borde gå hem och sova, skulle trots allt jobba dagen efter. Men jag ville inte att natten skulle bli morgon. Så jag följde med en bit. Tills en fågel sket på mig. Då vände jag om. Tog det som ett tecken.

Malin Öhman
Publicerad 12.07.2017 kl. 20:58

Nu då?

Den åttonde juni kom dagen jag så många gånger tvekat om den någonsin skulle komma. Jag fick min examen i journalistik. Var glad som ett litet barn och kände extrem lättnad. Äntligen. Det tog rätt länge för mig att bli klar, men jag har så tunga år bakom mig att det är ett mirakel att jag överhuvudtaget har orkat studera. Och då har jag jobbat på samma gång.

När jag började studera journalistik kände jag ganska snabbt att det kanske inte var helt min grej. Jag var livrädd under min första praktik, ogillade att ringa åt främmande människor och hatade att göra gallupar på stan med en otålig fotograf som inte hade tid för några tvekande kontaktförsök. 

Men jag blev bättre. Till slut var det inte längre hemskt att ringa folk och frasen "Hej, det här är Malin Öhman från Vasabladet" flög ur min mun. Jag skrev snabbt och bra och jag gillade verkligen reporterjobbet.

Nu har jag jobbat som layoutjournalist i ett och ett halvt år. Det är enformigt och rentav tråkigt ibland, men för det mesta trivs jag med att få text och bild att se snyggt ut i tidningen. Jag saknar ändå att skriva och att själv få skapa det som dyker upp i tidningen. Jag minns hur stolt jag brukade känna mig när tidningen damp ner på hallmattan på morgonen och jag såg slutresultatet av det jag skrivit. Det är inte samma känsla att göra layout då jag inte får samma relation till texten som om jag skrivit den. 

Jag kan också sakna att prata med folk. Kontakten med läsarna, att träffa så många olika människor varje dag och lära sig så mycket nytt. Det var spännande. Utmanande och stressigt, men spännande. 

För ett par dagar sedan fick jag beskedet att jag blivit antagen till magisterutbildningen i nordisk litteratur och nordiska språk. Jag kan inte ens beskriva vilken lycka och lättnad jag kände. Jag var så säker på att jag inte skulle bli antagen. Alla sa "det är klart att du slipper in" men jag kände i mitt hjärta att det inte skulle fungera. Att jag inte var bra nog. Men jag kom in. Jag klarade det. 

Jag försöker komma på vad jag egentligen vill göra, vad jag vill jobba med. Men jag har ingen aning. Kanske hittar ni mig i något gymnasieklassrum om några år. Kanske sitter jag och läser manus eller kanske springer jag omkring och intervjuar folk på gatan i Helsingfors. Jag vet inte. Och jag tror inte att jag måste veta. Just nu tänker jag bara vara glad att jag får fortsätta studera det jag verkligen gillar: litteratur och språk. 

Det kommer bli så kul.

Malin Öhman
Publicerad 03.07.2017 kl. 18:35

Nystart

I gårkväll när vi skulle gå och lägga oss satt Oliver och jag och bläddrade igenom mitt bloggarkiv. Det skar i hjärtat när jag såg hur få bilder som finns kvar. Eller, bilderna har jag ju kvar, på min externa hårddisk ligger de i tryggt förvar, men man glömmer lätt hur fantastisk en blogg är. Det är en dagbok över mitt liv, där jag har samlat bilder och berättelser och utan bilderna känns texterna platta. Som tur fanns en del kvar, och vi fick oss många skratt när vi såg tillbaka på 2011 och vår första sommar tillsammans. Fint att ha det sparat ändå. 

Men det skulle ta mig så otroligt länge att söka upp alla bilder, ladda upp dem på nytt och länka om dem. Kanske orkar jag göra det någon dag. Kanske inte. 

Jag väljer att se det här som en nystart. 

 

Malin Öhman
Publicerad 03.07.2017 kl. 18:28

Sommaren

 photo 2016-07-02 06.59.39 1_zpstgqiivza.jpg

Jag vaknade en morgon och kände hur luften förändrats. Hur den var lättare. Tung, men ändå lättare. Sommaren är alltid så tudelad för mig. Den ger ett falskt intryck av att vara enkel, bekymmerslös och fri. Men det var länge sen jag på riktigt kände så. Kanske var det den där sommaren då jag var lagom ung och vild och gick hem i soluppgången med myggätna ben. Kanske. Men högst troligt har minnet förskönats med tiden. 

Nu är det i alla fall sommar och jag försöker utarbeta någon slags plan eller strategi inför sommaren för att inte stå där när den första nattfrosten kommer och känna mig besviken. 

 photo 2016-07-14 12.11.04 1_zpsc4fm1udx.jpg

Vad jag vill göra är hänga i parker. Picknicka. Dansa. Äta massor av frukt och goda sallader. Vill grilla på vår bakgård. Bada. Läsa. 

Men mest vill jag kunna ta det lugnt och inte ha för höga krav på mig själv. Jag vill att det ska kännas okej att inte göra något alls om det är vad jag har lust med. Vill lyssna på mig själv mer, sommaren är ju till för att man ska njuta, inte stressa. Är rätt så trött på uttryck som "maxa dagen". På sista tiden har jag känt väldigt mycket ångest för sociala medier där det ser ut som att alla lever life och bara doftar på hägg hela dagarna. Jag vet ju egentligen att det inte är så i verkligheten men jag har seriöst funderat på att ha sociala medier-förbud i sommar. En period i alla fall. För jag tänker att jag måste bli bättre på att njuta av livet utan att behöva dela med mig av det på bloggen eller instagram.  Jag ska i alla fall försöka att maxa dagen genom att maxa det jag på riktigt har lust med. Vare sig det är soff- eller strandhäng. 

 photo 2016-08-07 02.04.00 1_zpsuh6gy3rn.jpg

Jag kommer att jobba mycket. Och mest kväll. Därför är min lediga tid ännu viktigare. På mina lediga dagar ska jag göra vad jag har lust med och när jag jobbar kväll ska jag ligga i parker på förmiddagen och äta lunchen utomhus eller ta sovmorgon.

 photo 2016-06-25 04.55.56 1_zpsxrq02rfv.jpg

Två hela veckor ledigt har jag också tjatat mig till. En vecka i juli och en i augusti. Det blir en tur till Österbotten då jag ska plocka jordgubbar ur landet, sova flera nätter på villan, vakna till havsbris och fiskmåsars skrik och krama om familjen lite extra mycket.

 photo 2016-07-10 11.40.10 1_zpsupc2fmmv.jpg

Och så ska jag fortsätta hänga med bland annat dom här också. Springa runt på gatorna i Berghäll och dansa på Siltanen tills fötterna värker. Låter för bra för att vara sant jag vet. Men faktum är att scenariot utspelade sig för prick tre dagar sedan. Ganska likt den där sommaren ändå, då jag var sexton och sprang omkring på Åminne och gick hem, barfota på grusvägen. 

Malin Öhman
Publicerad 13.06.2017 kl. 17:00

Djungelprojektet

 photo 2017-05-12 12.36.45 1_zpsjtvox2bi.jpg

Att ha en inglasad balkong är något av det bästa med lägenheten. Vi hade en balkong tidigare men den använde vi aldrig, för från maj till oktober kryllade det av stora spindlar på den och det var dessutom aldrig sol på balkongen. Men nu. Nu har vi inrett vår inglasade balkong och det är soligt hela förmiddagen, perfekt för mig som jobbar kväll hela sommaren alltså.  

 photo P5140176_zps0pb0zfzp.jpg

Jag har planterat en hel massa örter och växter och de har växt till sig rejält sedan jag tog de här bilderna. Målet är att ha en riktig djungel på balkongen när det blir högsommar. Ska kanske skaffa tomatplantor också, eller något citrusträd. 

 photo 2_zps94mh1ekg.jpg

 photo Namnlost-1_zps7e7yzmdi.jpg

Tycker för övrigt att det är så kul att hålla på att peta ner plantor i jord och se dem växa. Vattnar dem hela tiden och sprayar dem så att de hålls fuktiga. Tog sticklingar från en garderobsblomma för ett år sedan och den hade fått så många nya rötter att jag kunde plantera den i en egen kruka. Så nu har jag tagit nya sticklingar som förhoppningsvis också får bli omplanterade om några månader. 

Malin Öhman
Publicerad 31.05.2017 kl. 16:00

 

Malin Öhman 24 Helsingfors

Journalist och litteraturstudent

Skriver, läser och lagar mat. Yogar lite ibland. Och tänker för mycket.

 

malinohman1@gmail.com