textar dig på natten

17.07.2018 kl. 12:30

 

Det har varit värmebölja i dagar, så varmt att låren klibbar ihop och lakanen är fuktiga efter natten. Jag drar för persiennerna och stänger fönstren, det är ännu varmare utanför. Jag plockar mörkbruna hårstrån från örngottet innan jag slänger in det i tvättmaskinen. Det är svalt i tvättstugan, jag sitter kvar en stund och ser maskinen fyllas med vatten. Signalen till telefonen är så svag att dagens sommarprat bryts gång på gång tills jag irriterat drar hörlurarna från öronen. På facebook ser jag mammas semesterbilder. Hunden ligger i skuggan med en våt handduk över sig, kan nästan höra honom flämta. Snart är jag där. 

Jag ligger utsträckt på en filt med Louise och torkar bort svett ur pannan, bränner mig på näsan, slickar smält choklad från fingrarna. Några minuter tidigare har jag sagt jag måste verkligen gå nu, tagit min korg och gått ner mot vattnet. Skakat på huvudet när jag gått därifrån. Undrat vad som händer med honom nu och när och om jag ser honom igen. Jag vet bättre än att undra.

Det blir kväll, det kliar i knävecken när jag och mina jobbkompisar sitter i Esplanadparken och dricker rosévin. En haltande mås går bakom oss och sneglar på papperslådan där min sallad legat. Jag tror jag får solsting säger jag och flyttar mig till skuggan. Solen bländar mina ögon så jag blundar en stund, gömmer mig bakom solglasögonen.

Det blir natt, jag ska jobba i morgon men det finns ingen morgondag. Disken hopar sig där hemma, jag måste borsta av fötterna innan jag lägger mig ner i sängen för golvet är fullt av damm och jag vet inte vad som finns i mitt kylskåp. Men jag har inte tid nu. Jag vill tänja på gränser. Jag tar en till shot av sliskig hjortronlikör och undrar när jag börjat umgås med människor som dricker sån här skit. 

Det blir snart morgon. Jag lämnar kläderna på bryggan, i en prydlig hög. Mammas gamla klänning som hon hade på sig på någon resa, var det kanske i Barcelona, innan jag fanns. Minns att jag sett ett foto därifrån och tänkt att vi är lika varandra. Jag undrar om hon också brukade nattbada då. Tyget är tunt och nött och jag måste lappa klänningen efter varje användning.

När jag står vid kanten och ser ner i allt det becksvarta undrar jag om det är kallt. Men jag vågar inte känna efter, då kanske jag ångrar mig. Jag hoppar. Bryter den blanka vattenytan med min kropp. Tusen nålar mot min hud. 

Mitt huvud mot kallt gräs sen. Jag är lika kall som marken trots att hjärtat bultar i ultrarapid under huden. Dom pratar men jag har stängt ute alla ljud för länge sen. Grävt ner fingrarna i jorden. Och jag låter mig leka med tanken, bara för en sekund, att han också ligger vaken och undrar om någon annan sover i min säng i natt. 

Malin Öhman
Kommentarer (2)
Spamfilter
Skriv siffran 1 med bokstäver:
Hej hopp, välkommen hitåt sen. Här är +31 nu men det nog bara en tidsfråga innan första nattfrosten, tyvärr. Så det är bara att ta till sej allt "varmt" nu o bädda ner i arkivet. Snart behövs det varma minnen.
Kram ♥️♥️♥️♥️♥️♥️♥️♥️♥️♥️♥️♥️♥️♥️♥️♥️♥️
P17.07.18 kl. 15:23
<3
22.07.18 13:39
"Det blir natt, jag ska jobba i morgon men det finns ingen morgondag."
den sortens sommarnätter!
Ulrika21.07.18 kl. 12:56

 

Malin Öhman

Helsingfors

Lever och skriver 

kontakt: malinohman1@gmail.com